Nikolaj Berdjajev (1874-1948) är en av den ryska tankens mest betydande gestalter. Han föddes som aristokrat men kom tidigt att bryta med sin feodala miljö, närma sig de radikala intellektuella och viga sitt liv åt filosofin. Han utvecklade ett mycket egensinnigt etiskt, politiskt och religiöst sanningssökande som ställde honom utanför alla grupperingar. 1922 landsförvisades Berdjajev och han kom sedan att ha sin huvudsakliga gärning i Paris. Genom sin filosofis båda huvudteman, friheten och skapandet, har han givit ett ovärderligt bidrag till människans andliga kultur. Framför allt i dagens Ryssland men också i övriga Europa upplever Berdjajevs tankar en renässans. I strid mot samtidens alla ideologiskt motiverade angrepp på den mänskliga individen som autonomt skapande subjekt utgår Berdjajev från den kristna läran om andens frihet: "De drivande inre motiven i min filosofi är alltså elementärt bestämda: frihetens primat över existensen, andens över naturen, subjektet över objektet, personligheten över det universella, skapandet över utvecklingen, dualismen över monismen, kärlekens över lagen. Erkännandet av personlighetens supremati innebär en metafysisk olikhet, distinktion, protest mot nivellering, accepterande av kvalitet mot kvantitetens makt. Men denna metafysiska, kvalitativa olikhet betyder absolut inte social olikhet eller klasskillnad."

Nikolaj Berdjajev: Historiens mening. Ett försök till en filosofi om det mänskliga ödet. Artos bokförlag 1990, ISBN 91 7580 057 8, 216 s, hft, sv. översättning Stefan Borg. Vårt direktpris: 100.00
I Historiens mening ger Berdjajev bilden av historien som ett drama mellan två jämställda aktörer - Gud och människan. I detta perspektiv undersöker Berdjajev bl.a. följande frågeställningar:
- Vilken är den historiska innebörden av judendomen?
- Vilken roll har kristendomen spelat i historien?
- Vad betecknar renässansen och humanismen i historien?
- Vad kommer att avlösa historiens renässansepok som nu nått sitt slut med humanismens krist?
I ett tillägg till boken, "Viljan till liv och viljan till kultur", behandlar Berdjajev motsättningen mellan kulturen och civilisationen.

Nikolaj Berdjajev: Vägar till självkännedom. Ett försök till en filosofisk självbiografi. Artos bokförlag 1994, ISBN 91 7580 097 7, 400 s, inb, sv. översättning Stefan Borg. Kommenterad. Vårt direktpris: 200.00
Vägar till självkännedom (orig.titel: "Samopoznanie"), som Sven Stolpe anser vara en av 1900-talets viktigaste böcker, är inte en självbiografi i ordets vedertagna mening. Berdjajevs ärende är här, liksom i allt annat han ägnade sig åt, att söka sanningen. Genom att beskriva sitt liv, sina tankar, sitt filosofiska arbete och de människor han mött söker han sig till självkännedom.

Gunnar Odhner, född 1942 i Eskilstuna, numera verksam som lärare i Karlstad, hör till de tänkare som av livet självt har tvingats gå på djupet med den moderna tidens världsbild. Hans tänkande genomsyras därför av den existentiella filosofins adelsmärken: lidelse och djärvhet. Att han dessutom skriver på ett språk som inkluderar läsaren, istället för att vara riktat till en redan invigd skara, förtjänar också att nämnas. Mer information finner du på Gunnar Odhners hemsida.

Gunnar Odhner: Den tredje möjligheten. ISBN 91 972285 7 5, 165 s. inb. Vårt direktpris: 140.00. Ca-pris i bokhandeln: 226.00
I polemik med bl.a. von Wright hävdar Odhner i denna bok att alla tänkta subjekt i stil med "människan" är falska och enbart tjänar att konservera de historiska missförhållandena. Historien ger oss många exempel på hur sanningsbegreppet monopoliserats av en auktoritär stat, kyrka e.d. Mellan folket och makten har en klass av uttolkare av sanningen ställt sig. Å andra sidan har i den moderna kulturen sanningsbegreppet relativerats och mist sin uppgift att vara sammanhållande i samhället. Gentemot dessa båda missbruk av sanningsbegreppet uppställer Odhner det existentiella alternativet, så som det har formulerats av tänkare som Kierkegaard och Sartre: sanningen kan man aldrig tänka, den måste man vara. Mer information finner du på Gunnar Odhners hemsida.

Ivan Bunin (1870-1953), efter 1919 bosatt i Paris, räknas genom sina realistiska och kritiska berättelser från böndernas liv till de största ryska författarna, och 1933 tilldelades Bunin nobelpriset i litteratur som den förste ryske författaren någonsin.

Ivan Bunin: Byn, ISBN 91 89034 01 5, 222 s, hft, sv. översättning Ruth Wedin Rothstein. Vårt direktpris: 80.00. Ca-pris i bokhandeln: 104.00
Ivan Bunins roman Byn, som idag räknas till den ryska realistiska litteraturens klassiker, skildrar livet på landsbygden fram till den första ryska revolutionen 1905. Två bröder, Tichon, handlingsmänniskan och cynikern, och Kuzma, romantikern och drömmaren, utgör romanens huvudpersoner, men framför allt är det bondeklassens liv och verklighet som är huvudtemat i boken. Före Bunin hade ingen annan rysk författare gått lika långt när det gäller att ge en realistisk skildring av böndernas liv, och boken väckte en hetsig debatt när den kom ut första gången 1909. Här fanns ingenting av Lev Tolstojs idealisering, bara den hudnära och hårda verklighetsskildringen.